tisdag 24 januari 2017

Borgskalan lär dig att träna på rätt nivå

Borgskalan

Pulsklockor och aktivitetsarmband i all ära men det går faktiskt lika bra att lära sig träna på rätt ansträngningsnivå med hjälp av Borgskalan. Den skapades av Gunnar Borg på 1960-talet och används både inom idrotten och sjukvården. Borgskalan är ett utvärderat mått på din individuellt upplevda fysiska ansträngning och är i stort proportionerlig till din pulsfrekvens.

När du är fysiskt aktiv i din vardag ha siktet inställt på att uppnå nivå 13 (något ansträngande) på Borgskalan och när du tränar eller vill öka din fysiska förmåga skall du försöka uppnå nivå 15 (ansträngande).

Ofta tror vi att vi tränar på en tuffare nivå än vad vi faktiskt gör. Så investera i din egen träning och lär dig Borgskalan. Det kommer ge dig bättre resultat!

Läs mera om hur du använder Borgskalan här >>


söndag 22 januari 2017

Bucket list: Sofia Bleckur "Om VM-silver och ryggsmärta"

En av träningsbloggens läsare önskade sig inför 2017 att få läsa om elitidrottare som lever med reumatisk sjukdom. Därför bjuder vi på ett tidigare inlägg från 2015 där skidåkaren Sofia Bleckur delar med sig av sina tankar runt elitidrott och reumatisk sjukdom. Håll till gogo!


Sofia Bleckur har stått på ett par längdskidor så länge hon kan minnas. Uppvuxen i närheten av Rättvik var steget till att gå skidgymnasiet i Mora inte särskilt stort. Reumatikerförbundets träningsblogg träffar den nu 31 år fyllda Sofia Bleckur under Reumadagarna i Tylösand där hon är en av gästtalarna under det parallella programmet. Jag blev inbjuden av fysioterapeuternas sektion för reumatologi men visste inte om jag skulle ha möjlighet att komma säger Sofia. När jag fick inbjudan hade jag ännu inte bestämt mig för om jag skulle fortsätta min skidsatsning eller inte, men jag har nu beslutat mig för att ta en paus i skidåkandet på elitnivå.


Sofia Bleckur kom med i A-laget (längdskidlandslaget) för cirka tre år sedan och det var också då som avgrunden öppnade sig. Jag hade nått mitt mål att komma med i landslaget berättar Sofia, det var då smärtan i ryggen började.


Sofia Bleckur nådde världstoppen trots ankyloserande spondylit (AS)


Vad trodde du orsaken var?
- Överbelastning och överträning, men smärtan gav inte med sig och nätterna var ett rent elände med toksmärta i bröstryggen. Det enda som hjälpte var att gå upp och röra sig. Jag fick liksom ingen logik i smärtan men jag kände tidigt att jag mådde bättre när jag var igång och tränade än om jag lät bli.

Vad hände sedan?
- Jag tog hjälp av landslagets fysioterapeuter som uppmuntrade mig att söka läkarhjälp. Jag träffade någon sorts ryggdoktor som sa åt mig att kort och gott sluta träna. Enligt den läkaren fick jag inte göra någon som gjorde ont och intervallträning var utesluten. Jag förstod ingenting, jag fick ju mindre ont när jag rörde på mig. Det här beskedet var som att dra undan mattan under fötterna på mig, hela min tillvaro rasade då. Smärtan skrämde mig och ju räddare jag blev ju mindre vågade jag träna.

Slutade du helt med träningen då?
- Jag klarade inte av att vara med på de vanliga landslagslägren men jag slutade inte helt att träna. Jag kände liksom instinktivt att det var något som inte stämde, så jag var lite "olydig". Vi riggade min cykel utomhus på en trainer men jag kunde inte luta mig fram och hålla i styret på grund av smärtan i ryggen, så jag ställde en stol på var sida så jag kunde få stöd av ryggstöden. På det här sättet fick jag träna ute vilket jag älskar och också få möjlighet att pumpa på rejält med benmusklerna.

Hade du fått någon regelrätt diagnos vid den här tidpunkten?
- Både ja och nej, jag väntade på svar på magnetkamera undersökning och hade ännu inte fått träffa någon reumatolog. Vändningen kom i september när jag fick tid hos reumatologen i Östersund där jag både fick träffa läkare och sjukgymnast. Man kunde nu tydligt konstatera att jag fått ankyloserande spondylit (AS, inflammatorisk ryggsjukdom) och tämligen omgående blev jag insatt på biologiskt läkemedel. Men framför allt fick jag här besked att jag var fri att träna så mycket jag ville och kroppen orkade. Inga pekpinnar, fri att röra mig som jag ville. Ja uppmuntrad att träna!

Sofia Bleckur beskriver sitt veckoupplägg för träning

Hur upplevde du det här beskedet?
- Framför allt som en stor lättnad, plötsligen kunde jag börja hantera min situation på ett helt annat sätt då jag förstod att smärtan inte var farlig. Även om jag fick min diagnos oerhört mycket snabbare än de flesta med AS, för mig tog det ungefär 6 månader så var oron ändå det jobbigaste inte minst i förhållande till mitt yrke som ju faktiskt byggde på att kunna träna minst 20 timmar i veckan. Kroppen var mitt arbetsredskap.


Och kroppen höll, 2015 tog du VM-silver i Falun!
Sofia ler och svarar lite blygt - Ja det var en fantastisk säsong, som att leva mitt i sin dröm omgiven av ett kanonlag både i och utanför spåren. Att kunna prestera och ta medalj på hemmaplan var stort!

Sofia Bleckur visar bilder från VM i Falun


Hur ser ditt liv ut idag utan skidåkningen?
- Jag arbetar som sjuksköterska på en ortopedavdelning och trivs just nu mycket bra som "motionär". Jag tränar fortfarande mycket ihop med mina gamla landslagskompisar hemma i Östersund.
Här ska tilläggas att Sofia Bleckur idag "motionerar" i runda slängar 10 timmar i veckan och övar sig i att tycka att en löprunda på cirka en timme är en helt ok träningsdos för en dag.

Hur tänker du runt framtiden?
- Jag ser mig inte som sjuk varken idag eller i morgon. Jag tänker inte på min AS, den hindrar mig faktiskt inte alls. Om 20 år jobbar jag med förebyggande hälsovård och vem vet kanske kommer jag tillbaka i längdspåren och gör en långloppssatsning så småningom.

Sofia Bleckur föreläste på Reumadagarna i Tylösand

Reumatikerförbundets träningsblogg önskar Sofia Bleckur stort lycka till med livet utanför skidspåren och tackar för att hon så personligt och frikostigt ville dela med sig av sin historia. Ett föredöme att se upp till!

tisdag 17 januari 2017

Pojkar med mer idrott i skolan hade bättre betyg



Nu är skolidrottens vara eller inte vara på tapeten igen. Bra! Och nu finns långtgående forskning som visar betydelsen och de positiva effekterna av att låta våra barn och ungdomar röra på sig. Ännu bättre! Dags för förändring och beslut nu då eller...?

Detta gäller alla barn och ungdomar även de som lever med en reumatisk sjukdom!

Läs artikeln i "Aktuellt om Vetenskap och Hälsa" gällande effekten av att dagligen låta barn ha skolidrott.

Du hittar artikeln här >> 


söndag 15 januari 2017

Träningsdagbok, hjälp på traven


Att i några korta rader eller ord skriva ner när, hur och vad man vill träna är en milstolpe för att påbörja en god vana. Att sedan följa detta i en träningsdagbok ger både hjälp och insikt i om träningen faktiskt blev av och hur det fungerade.

Penna och papper eller en vanlig almanacka fungerar gott men om du vill få lite extra knuff och roliga funktioner som både sporrar och synliggör rekommenderar vi att du använder någon av alla appar eller molntjänster som finns att tillgå.

Prova en månad och se om det är något för dig!

Här är några exempel på aktörer i ämnet...

ShapeLink läs mera här >> 

FunBeat läs mera här >>

Motionskoll läs mera här >>

RunKeeper läs mera här >>





torsdag 12 januari 2017

måndag 9 januari 2017

Bucket list?



Nytt år och nya möjligheter! Vad vill du att vi skall skriva om eller kanske grotta ned oss i här på träningsbloggen under 2017? Några speciella personer du skulle vilja se som gästbloggare eller som vi skall intervjua? Några prylar du vill att vi skall testa?

Skriv din bucket list och skicka den till oss på...
traningsbloggen@reumatikerforbundet.org