måndag 23 oktober 2017

Friskvårdsmässa lockade storpublik



Reumatikerföreningen i Lidköping arrangerade friskvårdsmässa och flera kom än vad man kunnat drömma om.

Läs hela artikeln om mässan här >>



fredag 20 oktober 2017

Gästbloggare Elisabet: Apport!

Med lite färg och några drakar som flåsar runt benen på en blir man piggare av

Att ge upp ligger inte naturligt för mig. Jag vill vidare, det kan ju gå, målet kan nås.

Men så kommer det där tillfället när något händer och som blir en övermäktigt, det där som gör att man sätter sig ner och omvärderar vart man är och vart man ska. Det hände mig i nu på sensommaren/hösten. Ni har läst allt mitt gnäll över snuvorna … snuvor bör för övrigt förbjudas!

Först duckade jag och inbillade mig att om jag att om jag inte funderade på hur jag mådde – egentligen - så skulle det släppa. Det hela sprack!  Jag blev snuvig och under en lång period bara sov och åt jag … nåja – det blev ett och annat skitprogram på dag-TV också. Jag blev eremit och träningen fanns det noll ork till att ens tänka på.

Till slut tog jag till allt jag hade, bad om hjälp med det mesta – matlagning, tvätt, städning. Jag köpte en massa nytt smink och hårprodukter (som jag normalt inte använder). Tänkte att om jag bara äter bättre, känner mig snyggare, slipper tvätta och städa och kan vila i stället så skulle jag komma igång igen. Imorgon! Funkar inte jättebra kan jag meddela, men allt går att inbilla sig och det var roligt att nätshoppa smink!

Snuvorna har minskat, jag är fortfarande trött vissa dagar, men inte konstant. Otroligt! Är det så här man kan må?! Och fy vad lätt det var att vänja sig av med att laga mat, tvätta och städa.
Så – nu ska jag börja träna igen, lederna känns igengrodda.  Första besöket till gymet var så nedslående. Jag tänkte smyga igång med ett pass, fyra övningar, fyra set á fem repetitioner. ”Jag behöver nog ta av lite vikter”.  Jo, hej – två varv senare låg jag i en blöt pöl av svett, snor och tårar på golvet och funderade allvarligt på att be dom komma med en lyftkran och köra hem mig.

Nya kondiskompisar

Efter det passet ringde jag och bokade tid med min sjukgymnast. Fick en genomgång och justeringar av mina program. Se’n frågade hon vad jag skulle tycka vara roligt att träna. Jag hör mig själv säga ”det ser så roligt ut med gymnastikövningarna i Crossfit”. Min mun har en helt egen agenda, den säger saker som jag inte tänkt. Den är dessutom bundis med "hjärnhalvorna" som man sitter på.

Rosa <3 

Fram kom en rosa kettlebell – undrar om hon känner mig? Och jag blev presenterad för Assault bike, jobbigare finns nog inte … Bäst av allt, övningen som får mig att känna mig som en yster valp! Kasta en tung, sandfylld boll över axeln – så långt det går, bara för att springa efter den och hiva iväg den över den andra axeln.  Kunde jag skulle jag vifta på svansen och gläfsa av glädje när jag lubbar efter bollen jag precis hivade iväg.

Apport Elisabet! Hämta tillbaka din träning igen.


måndag 16 oktober 2017

Gänget som kan stava till friskare liv



Ur Hallands nyheter...

"ALLDELES FÖR MÅNGA SITTER ENSAMMA HEMMA OCH VÅGAR INTE GÅ UT


Varje torsdag förmiddag höst som vår ses ett stort sällskap vandra i Varbergs Håstenstrakter. Gruppen har blivit större med tiden, vänner och grannar har lockas med.

Stavgångsgruppen ingår i Håstens vårdcentrals hälsosatsning. Alla som är listade på vårdcentralen får gå med gratis. I höst är det åttonde säsongen. De flesta som går med har stavar, men inte alla. - Några föredrar att gå utan och några har rollator. Det viktiga är att de kommer ut, men det finns även stavar för utlåning för de som vill pröva, säger fysioterapeut Pia Nilsson på Håsten vårdcentral.

Läs hela artikeln här >>


torsdag 12 oktober 2017

Internationella reumatikerdagen 2017

Om du har besvär i rygg och leder kan det bero på en reumatisk sjukdom. Det behöver inte vara så, men varför chansa? Ta reda på mer genom att göra ett test på nätet eller ta kontakt med en vårdgivare idag!
En fjärdedel av Sveriges befolkning lider av besvär som också förekommer vid en reumatisk sjukdom. Oftast handlar det om någonting annat men ibland kan besvären vara symptom på en diagnos som behöver ställas och behandlas.
Alltför många väntar för länge med att ta kontakt med vården för att få sina besvär utredda. Och husläkaren ställer inte alltid de frågor som kan ge svar på om misstanke om reumatism föreligger.
Därför är det viktigt att du som har ont, är trött eller stel tar reda på mer om dina besvär!



onsdag 11 oktober 2017

Gästbloggare Maj: En Svensk Klassiker med RA


Maj Larsson genomförde en Svensk Klassiker ihop med maken Sven-Åke


Från Maj. RA sedan tidigt 90-tal. Händer och fötter mest drabbade. Medicineras sedan ca 10 år med biologiska läkemedel. Började med ”vanlig” träning för ca 5 år sedan. 

 Vasaloppet Öppet spår, Vätternrundan och Vansbrosimmet Öppen Älv avklarade i år. Vad är det då som hindrar att jag försöker med Lidingöloppet också? En Svensk Klassiker har ju alltid varit som en
saga, en utopi och definitivt inte något för mig. Om någon hade påstått för ett antal år sedan att jag skulle ens skulle fundera på detta, så hade jag gapskrattat och kanske till och med förklarat personen lite knäpp. Men är det något jag har lärt mig under den här resan, så är det att negativa tankar är det värsta hindret.Tänker jag: det är alldeles för långt/jobbigt/omöjligt så blir det så. Tänker jag istället: ok, det är långt, men jag klarar ju halva sträckan utan att duka under så då borde det gå!
Det finns ju en del som säger "inte ska väl du..."
Då tänker jag: det ska jag visst! Så länge jag kan till och med!!

Sagt och gjort, anmälan till TCS Lidingöloppet gjordes och löpträningen drog igång. Jag är verkligen ingen antilop utan mer en sengångare, men vadå? Om jag inte klarar att springa så kan jag väl gå? Men i slutet av augusti så kunde jag inte ens det! Förmodligen hade jag ökat träningsdosen för snabbt och sprungit på för ojämnt underlag. Ja, det såg verkligen mörkt ut för jag haltade svårt och kunde inte stödja på vänster ben. Men ett besök på Reumatologen visade att det iallafall inte var något fel på varken höft eller bäcken. Och efter en träff med en jättehärlig fysioterapeut tändes hoppet igen. En irriterad slemsäck mellan några muskler i vänster skinka var den troliga diagnosen. Jag fick ett mycket försiktigt träningsprogram att följa och efter några veckor så kunde jag lufsa 2 km utan att det gjorde för ont. Jag måste erkänna att det var oerhört frustrerande att bara få jogga 200 m och gå 50 m när jag var så heltaggad att träna långpass och backintervaller! Men det var bara att gilla läget och föröka lita på Malins råd.
Veckan innan loppet kände jag inget alls. Underbart! Jag fick grönt ljus i alla ovan nämnda instanser att starta, och om jag fick ont: bryta om det behövdes.

Uppladdning inför Lidingöloppet ihop med barnbarnet Olle

Faktum är att under mina "aktiva" år så har jag inte tidigare haft någon överbelastning eller skada på grund av träning. Förmodligen för att jag alltid tränat lätt och långsamt. Däremot har jag ofta kört långa pass och blivit ganska uthållig.
Detta hade jag verkligen nytta av under TCS Lidingöloppet 30 km. Planen var att jogga väldigt långsamt och gå i alla uppförsbackar. Eftersom det finns reptider som hotar vid 15, 20 och 23 km så gällde det att ändå inte vara för långsam.
Vädret visade sig vara perfekt på dagen för loppet och min plan fungerade bra hela vägen. En väldigt fin naturupplevelse med varierande terräng, härliga människor utmed banan och glada funktionärer. På en kontroll ropade en tjej som sträckte mig en mugg vatten: "Bra kämpat Maj! Fortsätt så!" Jag blev alldeles glad i kroppen och frågade dumt: "Känner jag dej?" Då skrattade hon och sa "Jag känner alla". Först då insåg jag att förnamnet står med stora bokstäver på nummerlappen....
Det är fördelen med att inte ha för bråttom, att man kan ta in det som är runtomkring och passa på att njuta lite också.

Som vanligt så grät jag en skvätt när vi passerat mållinjen, jag och min trogne följeslagare och make. Att vi klarat alla loppen och att ha fått gjort det tillsammans kändes extra stort. Att jag inte heller kände av besvären jag haft innan loppet var underbart. Visst var kroppen trött, men det borde den ju få vara.

Nu undrar många i min omgivning vad jag har för nya mål med min träning.
Mitt mål har ju under hela den här tiden varit att kunna hålla mig så pass frisk och rörlig som går. Detta för att jag ska kunna leva ett så bra liv som möjligt med min sjukdom. Förra året, när jag var förkyld hela tiden och inte kunde träna alls, gav mig verkligen perspektiv på livet. Men med medicinbyte vid nyår och bra effekt av den nya sorten fick motivationen att återkomma. Visst är det mycket lättare att motivera sig till träning om det finns ett lopp inplanerat, men för mig är det en bonus om jag klarar loppet. Vinsten är att träningen blir av.
Jag önskar så att jag kunde inspirera någon att sätta upp ett aldrig så litet mål att träna inför. Att ägna sig åt vanlig "friskvård" är så mycket mer positivt än "sjukgymnastik".
Efter Lidingöloppet så har jag tagit tag i crawl-träningen igen. Den har legat nere helt under några år så det kanske får bli ett ny morot för mig. Just nu är jag överlycklig över att ha klarat att simma 25 m utan att behöva ta tag i kanten. Om någon månad kanske jag klarar 50 m?



Har du  en "omöjlig" dröm? Vad är det som hindrar dej? Är det dina eller andras negativa tankar om vad som är möjligt? Sätt upp realistiska delmål och ta en bit i taget. Till slut kan din dröm bli sann - det blev min!


lördag 7 oktober 2017

Värva en månadsgivare och vinn en resa till solen



Från Reumatikerförbundets hemsida.

Du som värvar en ny månadsgivare kan vinna presentkort från Solresor
Vi behöver fler autogiro-givare för att kunna samla in pengar till viktig forskning. Dessutom hjälper deras bidrag oss att hålla nere administrativa kostnader så att mer pengar går till att lösa reumatismens gåta.
De som värvar flest månadsgivare vinner:
1:a pris, presentkort på solresor till ett värde av 5 000 kronor
2:a pris, presentkort på solresor till ett värde av 3 000 kronor
3:e pris, presentkort på solresor till ett värde av 2 000 kronor