fredag 24 juli 2015

Yogan ger Therese makt över smärtan

Från Reumatikerförbundets hemsida...

Therese Lögdahl. Foto: Louise Ljungberg

För Therese Lögdahl handlar det om mycket mer än en trend. Yogan har blivit hennes jobb och är livsviktig på flera sätt.– Mitt liv har förändrats av yogan. Smärtan rinner av mig på ett helt annat sätt.
-------------------------------------------------------
Ursprungligen publicerad i Reumatikervärlden #3
-------------------------------------------------------
Therese Lögdahl, 29, har systemisk lupus erythematosus, SLE, Sjögrens syndrom och Raynauds fenomen. Som barn hade hon reumatoid artrit, RA, som senare gick över till SLE.
– Förr var problemen med lederna värst, nu handlar det mer om muskler, senfästen och inre organ.
I jobbet som yogalärare i Sundsvall och föreläsare om stress och smärthantering har hon en extra förståelse för dem som har ont i kroppen.
– När smärtan gör att vi inte rör på oss så mycket blir vi ännu stelare och musklerna mer spända. Yoga handlar mycket om att lära sig att slappna av. Det behöver inte vara krångligt utan ska kännas mer som meditation. Alla positioner går att göra med en stol, det kan vara bra att komma ihåg.
Yoga handlar om att observera kroppen, och mycket om andning.
– Övningarna skapar ett lugn och kan fungera som massage av de inre organen.
Och Therese har blivit både starkare och tåligare, tack vare yogan.
– Många riskerar att identifiera sig med sin sjukdom. Men yoga kan hjälpa till att bli mer distanserad, vilket är bra. Jag tycker att yogan gör att jag kan ta makten över smärtan. Att det blir jag som bestämmer.
Särskilt gillar hon den vanliga hathayogan, som är flexibel och med rörelser och positioner som går att anpassa efter hur kroppen mår. Medicinsk yoga är en annan favorit, "mild och hänsynsfull".
Therese Lögdahl tror att fler med reumatiska sjukdomar skulle ha glädje av yoga och skulle gärna vilja föreläsa för reumatikerföreningar runt om i landet, utifrån sina erfarenheter.
– I stället för att tycka synd om mig själv tänker jag på vad jag kan göra, trots smärtan. Det ger mig kraft.
Text: Maja Aase
Foto: Sara Arnald

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar