tisdag 16 februari 2016

Gästbloggare Staffan om knäartros cykel och träning

Staffan Modig

Hej! 
Jag som är gästbloggare idag heter Staffan Modig, jag är 48 år och bor i Sundsvall och har en dotter på 21 år. Jag fick min knäskada i samband med en olycka i 20 års åldern, vilket resulterade i en meniskoperation. På den tiden pratade ingen om rehab och efter det har knät strulat av o till. 
I samband med att det ena knät blev dåligt, fick jag även problem med det andra och en titthålsoperation gjordes där man konstaterade artros.

I somras gjorde jag en röntgen på båda knäna, då såg man att jag nästan inte har något brosk kvar.
Att springa går inte längre. Jag upplever att artros sätter sig lite på psyket med, man tror man blir begränsad på nått sätt, blir stressad av när man tex ska gå på längre promenader mm. Vardagen funkar trots allt hyfsat. Jobbar som säljare och går inte så mycket i jobbet.

Har väl alltid tränat i nån form, för ca ett år sedan tog jag tag i det ordentligt och började med spinning, gym samt cykling utomhus. Jag kommer ihåg första gången då jag körde spinning, man jobbar i tre olika positioner, sittande, stående samt stående hängandes över styret. Då jag stod så kände jag begränsningar i knäet framför allt av stelhet. Började varva spinning med gym och cx.works övningar där man sitter och ligger. Jag har tränat riktigt hårt och idag så kör jag även bodypump, där det är riktigt tuffa pass med bland annat benövningar.

Min artros besvärar mig främst i stående/gående läge. Kör jag tex benböj med böjda ben, så är det inga problem alls men då jag gör utfall så är knäet instabilt och viker inåt vid belastning.

Jag har provat alla naturpreparat som finns inget funkar. Det jag kör nu är laser som håller inflammationen nere (tror jag). Försöker att använda cykel utanför gym så mycket så möjligt, fantastiskt fortskaffningsmedel med eller utan artros. Jag körde även halvvasan på cykel i höstas och det gick jättebra men blir lite stel efter. Körde även Cykelvasan ifjol, jättestor skillnad efter ett års träning. Jag är med i två artrosgrupper på Facebook, jag har försökt skrivit en del positiva inlägg, ser att de flesta vill frossa i det som är dåligt! Och visst jag vet att många har grövre artros än vad jag har. Min läkare sa att jag kunde få byta båda knäna om jag vill men jag väljer att kämpa på med träningen.

1 kommentar:

  1. Mycket bra skrivet!
    Jag känner igen mig i mycket, själv sitter jag med knäprotes i mitt ena knä, själv fick jag min Artros efter en idrotts olycka
    som du skrev man pratade inte om någon direkt rehab när olycka var framme utan vila var det som gällde!
    Lycka till framöver!
    Pia

    SvaraRadera