tisdag 28 juni 2016

Kroppen minns på gott och ont!

Citius 44 och jag på spegelblank sjö

Här om kvällen var det äntligen dags. Ett år sedan sist, förutsättningarna perfekta, ljummen kväll med spegelblank sjö. Lade i min strömlinjeformade pärla i sjön och tog mig en funderare...-Hur brukar jag egentligen göra för att smidigast ta mig ner i kajaken, hur sätter jag foten, hur håller jag händerna?

Fick börja om, höll på att kantra direkt. Tänka lite till, koncentrera mittpunkten så var jag på plats i sitsen. Ena handen i bryggan och prova lite sidovingel, jo det kändes ok. Upp med paddeln och iväg. Det tog några minuter innan muskler och nervsystem började samarbete. Sakta men säkert stabilare och plötsligt ramlade hålkortet på plats i kontoret, på det som det står "Hur du gör när du paddlar kajak utan att behöva tänka så mycket på vad du gör"

Detta med muskelminne eller rörelseminne är en häftig grej, att kroppen lagrar rörelseminne, att den konserverar viss mått av "kom ihåg" för en viss aktivitet. Härligt att få stöd av när man inte paddlat på ett helt år men också en lurig finess som kroppen har inneboende.

Det är mer än en gång i min vardag som fysioterapeut som jag träffat på människor som haltat på väg från väntrummet in till mitt behandlingsrum. En hälta som kunnat ha många orsaker men som ibland varit helt omedveten. När jag upplyst min patient om att jag noterat hälta har de ibland tittat förvånat på mig och svarat - Gör jag!? Inte allt för sällan har vi med minnets hjälp kunnat reda ut vad som för lång tid sedan orsakat problemet trots att symtomen av en viss skada eller sjukdomspåverkan för länge sedan försvunnit.

Kroppen minns på gott och ont! Men det fiffiga i kråksången är att det alltid går att programmera om ett "felaktigt" muskelminne-rörelseminne och förstärka "väcka" upp ett gott!

Ta en funderare på vilket sätt du rör dig idag, haltar du av gammal vana...?

// Elin sjukgymnast


2 kommentarer:

  1. Ja jag haltar ofta av gammal vana... Skämmes... Så kommer jag på att jag går som min mamma å så skärper jag till mig, ett tag...

    SvaraRadera
  2. Vet det är lurigt....men även gamla hundar kan lära sig att sitta :)

    SvaraRadera